1. Beskriv materians tre olika former (fast flytande och gas)

Svar: Fast- is        flytande- vatten      gas-ånga

2. Hitta kokpunkt och smältpunkt för järn, vatten och kväve.

Svar: 1 538 °C för järn.        0,0 °C för vatten.        −210 °C för kväve.

3. Rita och förklara fem olika varningssymboler.

          denna betyder att det är skadligt.

4. Ge tre exempel på hur man kan identifiera okända ämnen.

 man kan lukta på det, smaka på det, men inte så smart att smaka för det kan vara frätande.

1. vad är ett grundämne? Syre är ett grundämne, därför att den bara har 1 typ av atomer. Den innehåller bara sina egna atomer. Vatten är inte ett grundämne, därför att den byggs upp av syre och väte2. 

2. hur sorteras grundämnena i det periodiska systemet?

Efter hur många protoner och neutroner den har.

3. vad består en atom av?

en atom består av neutroner, protoner och negativa elektroner.

4. vad är valensskal?

valensskalet är det yttersta skalet.

5. hur många elektroner vill atomen ha i valensskalet?

Den vill alltid ha 8 atomer i valensskalet.

6. hur bildas vatten molekyl?

Genom 2 syre molekyler och en kol molekyl. 

7. vilka olika bindningar finns det och hur ritar man dem?

Växtcell 

kloroplaster är en miniorgan inuti en cell. I kloroplaster sker fotosyntesen. Kloropaster finns i växter och alger. Kloroplaster innehåller grönt färgämnde och det kallas klorofyll.

Mitokondrie är ett miniorgam som lever i en levande cell, mitokondrie sköter cellandningen i alla celler som har en cellkärna och som kan andas med hjälp av syrgas.

Endoplasma nätverk är en organell som upptar mer än hälften av eukaryota celler (celler med kärna i).

Endoplasmatiska retiklet är cellernas transportsystem
.

cellväggar är stödjande och skyddande skikt runt cellen utanför cellmembranet hos växter samt de flesta bakterier och svampar. Cellväggen består hos växter främst av cellulosa.

cellkärna är den del i alla levande celler (förutom bakterieceller) där kromosomerna finns. Alla celler som har cellkärna kallas eukaryota celler, medan de som saknar cellkärna kallas prokaryota celler.

Arvsmassan i cellkärnan har två viktiga uppgifter.

Den ska föra de ärftliga egenskaperna vidare till nya celler, och den ska tala om för cellen vilka proteiner som ska tillverkas.

nukleol är en del av cellkärnan i en cell. I nukleolen finns gener som kodar för delar till ribosomerna. Nukleol är detsamma som kärnkropp. Alla celler som har cellkärna kallas eukaryota celler, medan de som saknar cellkärna kallas prokaryota celler.

golgiapparat finns i växtcell och djurcell.

är också ett miniorgan i en cell, golgiapparat sorterar och bygger på sockerdelar på proteinerna. det finns ocså i alla celler med cellkärna.

Vakoul är som en bubbla som innehåller vätska. Ytterst i bubblan finns det en hinna som kallas membran. I en växtcell är vakuolen ofta ganska stor och fyller nästan hela cellen. I en djurcell kan det finnas många små vakuoler.

plasmodesm det är som en sträng som går mellan två celler och skikar saker mella dom två cellerna som proteiner och näring till växten så att den håller sin hålning i roden

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Djurcell 

Mitokondrie är ett miniorgam som lever i en levande cell, mitokondrie sköter cellandningen i alla celler som har en cellkärna och som kan andas med hjälp av syrgas.

Ribosomens uppgift. Ribosomer är uppbyggd av ribonukleinsyra och protein. Ribosomen är en organell som producerar olika slags proteiner till kroppen.

Centrioler  är när cellen ska dela sig glider de tvåcentriolerna isär och lägger sig i var sin ände av cellen.

Samtidigt lägger sig alla kromosomerna i mitten av cellen.

Med hjälp av bland annat centriolerna drar cellen hälften av kromosomerna till sin ena ände och den andra hälften till sin andra ände.

golgiapparat finns i växtcell och djurcell.

är också ett miniorgan i en cell, golgiapparat sorterar och bygger på sockerdelar på proteinerna. det finns ocså i alla celler med cellkärna.

Mikrotubuli är "små rör" som finns i cellen.  Man kan hitta dem i celler eller som cellutskott. De består av proteinenheter som heter tubulin som var och en består av två proteiner. En spitaltrave av 13 underenheter bildar röret. Det stabiliserar och ger cellen dess form.

Endoplasma nätverk är en organell som upptar mer än hälften av eukaryota celler (celler med kärna i).

Endoplasmatiska retiklet är cellernas transportsystem
.

cellkärna är den del i alla levande celler (förutom bakterieceller) där kromosomerna finns. Alla celler som har cellkärna kallas eukaryota celler, medan de som saknar cellkärna kallas prokaryota celler.

nukleol är en del av cellkärnan i en cell. I nukleolen finns gener som kodar för delar till ribosomerna. Nukleol är detsamma som kärnkropp. Alla celler som har cellkärna kallas eukaryota celler, medan de som saknar cellkärna kallas prokaryota celler.

Varför tappar trädet löven?

Trädet tappar sina löv beroende på att det blir svårt för rötterna i trädet att få upp de vattnet den behöver för vattnet frys på vintern och då kan det inte ge löven näring. De skulle inte kunna klara vinterns kyla och vattenbrist. När träden fäller sina löv så förlårar inte träden så mycket vatten.

Gula färger?

Varför blir löven gula? Löven har ett färgämne som kallas Karotenoider och det är Karotenoider färgen som gör så att löven blir gula. Färgen finns i löven på sommaren också men man kan inte se det pga klorofyllet (de gröna) Karotenoider finns i morötter också men är blandad med den röda färgämnet antocyaniner där med kommer den oranga färgen.

Röda färger?

De röda färgerna kommer av ett färgämne som kallas Antocyaniner, och därför blir de röda löven röda. Antocyniner finns också i blåbär, vinbär och de druvor som ger de röda vinet dess färg. Antocyaniner gör det röda. Det ger också färg till blommor som tex. rosor.

Gröna färgen?

Först sugs klorfyllet in från bladen därflr förlorar den gröna färgen. klorofyllet. sen blir den gul eller röd etfer.

Resonans är när något svänger eller vibrerar i takt med något annat. Resonans betyder återljud. Inom fysiken betyder resonans att någonting som svänger kan sätta något annat i svängning.

Man utnyttjar resonans i många olika musikinstrument, i till exempel gitarrer, pianon, xylofoner och mungigor.

En akustisk gitarr låter mycket för att strängarnas vibrationer fortplantar sig till den ihåliga gitarrlådan. Svängningarna i gitarrlådan sätter i sin tur i gång rörelser i luften i samma takt. Gitarrlådan och all luft som finns i den förstärker alltså vibrationerna från strängarna och gör att gitarren ger mycket ljud ifrån sig. 

Ljudvåg är en tryckvåg i luften som örat känner av och uppfattar som ett ljud. En ljudvåg uppstår när luften trycks ihop (komprimeras) och rör sig bortåt i alla möjliga riktningar.

Ljud är en vibration som löper genom luften.

Ljudvågor består av förtätningar och förtunningar (i t ex luft) som rör sig ut från ljudkällan som ringar på vatten (som ju också är vågor). När dessa förtätningar och förtunningar når trumhinnan uppfattar vår hjärna det som ett ljud.

Avståndet mellan två förtätningar eller vågtoppar kallas våglängd.

Frekvens är hur många gånger någonting hinner svänga på en sekund.